Certifieringskurs i Permakultur
Leave a Comment

En värld utan oneliners – reflektioner från första Certifieringskurs-helgen i Permakultur

För några år sedan besökte jag Växthuset i Mobodarne utanför Söderhamn. Där och då infann sig en känsla av beslutsamhet som sa att jag skulle lära mig mer om permakultur. Det kändes rätt, något som landade bekvämt i kroppen, själen, hjärtat och hjärnan. Åren har gått och nu har jag avklarat första helgen (av fyra) på certifieringskursen i permakulturdesign som anordnas i Hökarängen av HOPP!, under ledning av Maria Svennbeck. Inte en dag för tidigt. Det här inlägget innehåller några reflektioner kring helgen, läs gärna det här inlägget för fakta och dylikt.

Min första reflektion är att permakultur makes so much sense. Det är rätt grundläggande på många sätt, men ändå har det kollektiva minnet glömt bort allt. Vi är programmerade att tro att konsumtion är lösningen på allehanda samhällsproblem och den privata jakten på lycka. Vi är programmerade att tro att människan är viktigare än allt annat, att vi kan ta oss själva ur ekosystemet och verka oberoende av det.

”Det går inte att köpa sig fri med ekologiska varor. Miljöproblem, dåligt samvete, ansvar, det räcker helt enkelt inte. Därför går jag den här kursen.” – kursdeltagare

Maria inledde med att gå igenom olika miljöproblem och utmaningar som mänskligheten står inför, för att sätta behovet av permakultur i perspektiv. I problemen finns även lösningarna. En sak som jag har funderat mycket på under de senaste åren och som jag är angelägen att lära 2015-year-of-soil-2mig mer om är jord. Vi förlorar idag 4 ton jordmån per person och år! Permakultur handlar om att bygga jord, jord som är så grundläggande för allt liv. Lämpligt nog är 2015 International Year of Soil, ett försök att uppmärksamma dess betydelse.

Permakultur är alltså ett planerings- och designverktyg, och inte bara ett sätt att odla. Etik och designprinciper vägleder arbetet. Det här tilltalar mig, i etiken och designen finns det ett inbyggt och självklart systemtänk som gemene hen saknar idag. Återigen, grundläggande och något vi alla har kunnat, men vår mekaniska natursyn har gjort oss frånkopplade. Allt är sammankopplat, allt hänger samman. När vi gick ut för en första observationsövning så var det först nedslående – när jag var liten kunde jag alla träd, allaBarkbild2 fåglar, jag kunde så mycket. Hur har jag kunnat förlora den här kunskapen, vad är det jag har lärt mig istället, om jag ens har gjort det? Något har i alla fall tagit över utrymmet i min hjärna. När jag vandrade med en livsfilosof i Telemark i Norge för några år sedan fick jag öva mig på just observationsövningar så det var med viss iver och en behaglig närvaro jag tog mig an uppgiften. Det här ska alla deltagare fortsätta göra, på lärarnas inrådan. Kanske är det här vägen tillbaka till den kunskap jag har förlorat, men även vägen tillbaka till mina instinkter som kan säga mig så mycket.

På söndagen kom Sanya Falkenstrand från företaget Anima Mundi och berättade om sina tankar, arbete och visioner. Anima Mundi har en one-liner: ”Anima Mundi – The world without oneliners”. Oneliners är ofta menade att fånga essensen av ett företag, en produkt eller en verksamhet. Något som tilltalar den som lyssnar, något som man kan komma ihåg. Problemet är då att man kommunicerar väldigt enkelspårigt och i jakten på förståelse genom förenkling, blir förståelsen just förenklad. En värld utan oneliners är en värld där man söker den holistiska förståelsen, en systemförståelse. Samtidigt har ju Anima Mundi en oneliner, men en oneliner som kan uppmuntra till eftertanke och systemkritik.

MagdalenaFörsta helgen är avklarad. En grupp om ca 25 personer med varierande bakgrund och varierande drömmar, men alla med ett gemensamt intresse för en hållbar värld. Det hjälper mot klimatångesten.

Text; Magdalena Frembäck (bilden), redaktör för Mitthållbarhetsjobb. Magdalena har en fil.kand. i utvecklingsstudier och hållbar utveckling från Uppsala universitet, och har nyligen arbetat med jordbruksrättigheter i Bangladesh, genom en Sida-finansierad praktikplats.

CowboygrytaBilden; Cowboygryta med mathavre & vitkålsäppelsallad, ängssyra och hembakat bröd till. Tack till föräldrar på Martinskolan, som lagade luncherna under kursen utifrån recept från Klimatmat.

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s