Evig tillväxt på en ändlig planet?, Kooperativ, Nedväxt, Peak Oil
Leave a Comment

Grekland; först ut i ett slutet-på-tillväxten dilemma

Om Greklands ekonomi fortfarande hade expanderat i den takt som den gjorde under 1990-talet, hade det funnits en rimlig chans att de hade kunnat betala tillbaka sin skuld. Men den typen av tillväxt är nu ouppnåeligt. När hela den globala ekonomin svajar, är det länder som Grekland, som till stor del lever av turism och som inte har någon egen oljeproduktion, som sannolikt kommer att möta tillväxtens gränser först. /Ur Greece Diary av Richard Heinberg från Post Carbon Institute. Hela texten går att läsa på Recilience.org


Nya förutsättningar som vänder upp & ner på allt

TillväxtFram till nu har vi byggt våra samhällen kring antagandet att tillväxten inte kunde ta slut. Vi har praktiskt och mentalt konstruerat våra liv utifrån förutsättningen att den skulle göra varje ny generation ännu rikare än den innan. Vårt pengasystem, vårt pensionssystem, våra privata skulder och vårt gemensamma skuldberg bygger faktiskt på att det måste vara så. Vilket i sin tur kräver större och större resursförbrukning och att fler och fler länder och privatpersoner skuldsätter sig i ökande takt.

cartier-bresson greece 1970Det är inte realistiskt. Ändå släpper inte Europa greppet om Grekland. De får gärna rösta om saken, så länge de inte röstar nej. För kliver ett land av ställer sig nästa land på tur och då dukar Europas kreditgivande banker under. Fotot; Grekland, Henri-Cartier Bresson.

Varför har vi så höga skulder?

En av anledningarna till den höga skuldsättningen i världen är att pengar skapas genom skuld. Ju mer pengar (krediter) vi lånar, desto mer pengar skapas – och då ökar våra skulder. Enkelt förklarat i 2-minuters klippet nedan;

grece_3I de fattigaste, mest skuldsatta delarna av världen vet man sedan länge vad en orimlig skuldbörda innebär. Att det håller fast människor i misär och fattigdom och tömmer landet på inkomstkällor och naturtillgångar utan slut. Att den man står i skuld till ställer motkrav, som inte är förenat med självständighet. Det nya den här gången är att det händer här, i EU. I Greklands fall blir det nu ytterligare nedskärningar, höjda skatter och huggsexa bland utländska bolag på landets sista reella tillgångar, som annars hade kunnat generera inkomster till stadskassan. Så varifrån ska pengarna komma som ska ordna upp stadsfinanserna?

Problemet som ingen pratar högt om är att det mest elementära för att ekonomin ska växa och frodas är ökad tillgång på fossil energi. Det går inte längre. Med Oljetoppen har tillväxten nått sin fysiska gräns och det drabbar de svagaste först. Att istället för låneavskrivningar eller nedskrivningar, påtvinga nödställda människor och länder ännu mera lån, är att bädda för en spektakulär ekonomisk kollaps. Bilden nedan; William Banzai.

William Banzai

Vad ska man som privatperson göra åt saken då?

Grekland är först ut i ett slutet för tillväxten dilemma, men vi sitter alla i samma båt. Det första och viktigaste man kan göra själv är att minska sina skulder. Helst göra sig skuldfri. Det är också klokt att bygga upp en ordentlig buffert och att se över hur man pensionssparar, eftersom vårt nuvarande pensionssytem bygger på att vi kommer ha fortsatt tillväxt. För den som vill lära om lokala lösningar på en dysfunktionell global ekonomi finns t.ex. vår Certifieringskurs i permakultur som bl.a. innehåller Grön Ekonomi, JAK medlemsbanks grundkurs i lokal ekonomi och   Lokal Ekonomisk Raket som ordnar workshops i hur man stärker sin lokala ekonomi.


Hellre tjäna varandra än att tjäna på andra

JAK medlemsbank är en kooperativ, räntefri och ickevinstdrivande bank med medlemsnytta som drivkraft istället för vinst åt sina aktieägare. JAK fungerar helt enkelt så som många tror att alla banker fungerar; att insatta pengar från sparare utgör bankens kapital. Den som spar i JAK får ingen ränta men kan längre fram, genom ett sparpoängsystem, låna räntefritt. Man har ju redan bidragit positivt till balansen mellan in- och utlåning. Det innebär att ingen tjänar på andras lån.

JAK är en förkortning av jord, arbete, kapital. En grundtanke är att om man förbrukar kapital kommer alltid någon att förlora, nu eller i framtiden. Den uthålliga ekonomin måste grundas på det tänkande som bönder i alla tider haft: “Du ska lämna din åker efter dig i minst lika gott skick som den var när du övertog den”. Idag är JAK en folkrörelse med runt 37.000 medlemmar, med bl.a. ambitionen att lära ut vad pengar är, hur vårt pengasystem styr samhällsutvecklingen och hur vi kan påverka i en betydligt mer hållbar riktning. I år firar de 50-års jubileum.

JAKhäng i TantoBilden; JAK Stockholms årliga sommarträff i Tantolunden i Hornstull.

 Hur stryr vi bort från en skulddriven samhällsutveckling?

JAK och den internationella organisationen Positiva Pengar förespråkar att vi gör det genom en Monetär Omställning. Det innebär att överföra makten från privata, kommersiella banker att skapa elektroniska pengar som skuld, till Staten som via (i Sveriges fall) Riksbanken ges ensamrätt att skapa pengar fria från skuld och ränta. I en rapport publicerad av Internationella Valutafonden 2012 beskrivs hur en skuldfri valuta kombinerat med 100% reservtäckning skulle ge en mängd positiva effekter på samhället så som stabilare ekonomi, ett slut på bankkriser, minskad privat och offentlig skuldsättning, låg inflation och ökad tillväxt med ca 10%

Tips på läsning
En Monetär Omställning har nyligen varit uppe på förslag i Isländska parlamentet och i England uppvaktar Positive Moneys sina politiker i frågan. Deras motsvarighet i Sverige heter Positiva Pengar.
Boken Bankerna och skuldnätet (översatt till svenska) av Ellen Hodgeson Brown.
Detta dokument från Bank of England beskriver hur pengar skapas.
Keiser Report  och hos Zerohedge diskuteras återkommande och ingående den ekonomiska krisen i Grekland och i världen. Läs också om hur Väst utnyttjar Greklands kris till egen ekonomisk fördel; Greece And The EU Situation av Paul Craig Roberts, Institute for Political Economy.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s