Lokalt, Matsäkerhet, Omställning, Stadsodling
Leave a Comment

Odla för förändrad syn

Bild; Christoffer Relander.

Hökarängen odlar för förändring är rubriken på en artikel i senaste numret av Fria Tidningar, som går att läsa här.

HOPP!s omställningsarbete och stadsodlingskurs i Fagerlidsparken omnämns också i senaste numret (nr 9/2015) av tidskriften STAD (kom ut i juni) med temat ekosystemtjänster, vart leder de stadsutvecklingen? STAD ges ut av tankesmedjan MOVIUM, som arbetar med stadsutvecklingsfrågor vid SLU (Sveriges Lantbruks Universitet).

stad_9_page_0I samma nummer av STAD skriver Anders Rassmusson om hur avgörande utemiljön är för en hållbar stad;

Idag trängs 7,5 miljoner människor, åttiofem procent av Sveriges befolkning – på mindre än 2 procent av landets yta. I takt med den ökande urbaniseringen blir allt fler beroende av de funktioner som en allt mindre yta ska leverera.

Av de 22 miljarder som vi i Sverige årligen lägger på våra urbana utemiljöer går 17 miljarder till förvaltning. De största arealerna i våra städer är de befintliga, inte nybyggena. Lösningar för att förvalta befintliga stadsmiljöer borde prioriteras högt.

Men vad ska våra utemiljöer användas till? Glappet mellan stadsbornas syn på staden som möjlig matproducent, som svar på klimatförändringar och fallande tillgång på fossil energi, och byråkraternas visioner – och bristande kunskaper om vilka funktioner städer behöver kunna uppfylla, är stort.

Naturhistoriska Riksmuseets blogg Odla Staden skrev nyligen Karin Svensson med rubriken Stadsodling eller 3D-skrivare? (05.08.2015);

Orosmolnen hopar sig över den svenska matförsörjningen. Stigande oljepriser, en galopperande urbaniseringsprocess och en hård internationell konkurrens för de svenska bönderna väcker frågor kring vår framtida mat. Vart ska den produceras? Och av vem? Stadsodlingsbranschen kan vara ett av svaren. Trots de senaste årens trender är stadsodling i sig ingen ny företeelse. Ända sedan städernas begynnelse har man ägnat sig åt både djurhållning och odling inom stadens gränser. Än idag gör man det på många platser. Särskilt i utvecklingsländer är det urbana jordbruket en mycket viktig del av försörjningssystemet.

Under våren 2014 genomförde jag en studie inom ramen för projektet Grön Produktion på Mistra Urban Futures. Tanken var att undersöka vilka politiska incitament det fanns för att utveckla en mer storskalig och inkomstbringande stadsodlingskultur i Göteborg. Jag granskade dokument och intervjuade stadsplanerare, branschutvecklare samt högt uppsatta politiker i både Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Hur ser man på stadsodling som koncept? Vad anser man att en hållbar stad är för något? Vart ska vi få vår mat ifrån i framtiden?

Victoria Siemer_500Min gissning är att den bild som efter hand började ta form inte är unik för just Göteborg. Trots att kommunen har genomfört en rad projekt som tar avstamp i stadsodlingens utvecklingspotential, är en föråldrad bild av odlingen fortfarande djupt förankrad. Även definitionerna av utveckling och attraktivitet kändes ofta hämtade från sci-fi-världen. De intervjuade politikerna föreslog bland annat att man i framtiden kanske skulle kunna printa ut mat med en 3D-skrivare, eller varför inte öka importen från de afrikanska jordbrukslandskapen? Det blev tydligt att framtidens produktion och konsumtion av mat inte var något de ägnat särskilt mycket tankemöda åt tidigare. (Läs hela artikeln här). Bild; Victoria Siemer.


Våra gemensamma utevardagsrum

På Farsta Stadsdelsnämnd skriver man i ett utlåtande gällande en boendes medborgarförslag (våren 2015) att anlägga en gemensamhetsodling vid Sunnemobacken i Farsta;

Förvaltningen anser att man bör vara återhållsam med att anordna stadsodlingar i anlagda parker och därmed avstå allmänna ytor till förmån för föreningar eller odlingskollektiv. Förvaltningen håller med om att odling i olika former på ett positivt sätt kan öka intresset för biologi och miljöfrågor. Däremot är förvaltningen tveksam till att skapa odlingsland eller odling i pallkragar i parkerna, som är våra gemensamma utevardagsrum.

odlingarnaEn förlegad syn på vad våra “gemensamma utevardagsrum” kan och borde användas till, kan tyckas. Att odla i större utsträckning (i organiserade former) i våra gemensamma parker skulle ju kunna skapa positiva generationsöverskridande möten, rekreation, ge viktiga kunskaper och bidra till att stärka den idag obefintliga matsäkerheten. Förvaltningen skriver vidare;

Stadsodling i mindre skala kan sättas igång förutsatt att det sker på överenskomna platser. Ett brukaravtal mellan förvaltningen och en förening bör ligga till grund för att starta plantering och skötsel av växter på stadens mark. Ett problem med utspridda kollektiva odlingar är tillgången till vatten, något som måste tas med i bedömningen om en plats är möjlig eller inte att ta i anspråk.

I utlåtandet nämns Fagerlidsparken (där vi bedriver vår stadsodlingskurs) som exempel på odling för boende och verksamma i Hökarängen;

Brukaravtalet som ligger till grund för odlingen är mellan stadsdelsförvaltningen och kommunala bostadsbolaget Stockholmshem. Odlingsområdet är beläget både på park och fastighetsmark. Inom området odlas det både i pallkragar och i planteringsland. En av Stockholmshems byggnader ligger i direkt anslutning till odlingarna. Det innebär att möjligheten till bevattning är ordnad, vilket är en av förutsättningarna för att lyckas med odling.

Stadsodlingen 15 maj 5Eftersom projektet Hållbara Hökarängen installerade en vattenpergola för insamling av regnvatten i Fagerlidsparken är bevattningsproblematiken till stor del löst där. (Vi hämtar även vatten när det behövs från Stockholmshems fastighet intill). Stadsdelsnämndens svar visar dock på hur viktigt det trots allt är att ha ett bostadsbolag eller liknande i ryggen för att alls få förtroendet att sätta igång ett stadsodlingsprojekt. (Vad beträffar bevattning så är insamling av regnvatten något som inte behöver vara dyrt eller komplicerat. Hur man gör kan man lära sig under vår Certifieringskurs i Permakultur). Bilden: närbild på regnvattenpump, Fagerlidsparken.

Vitruta

En ny syn på stadsplanering med permakultur som designverktyg

I Stadsdelsnämndens utlåtande framgår också, inte så oväntat, att det finns omfattande planer på förtätning av bebyggelsen i Hökarängen Farsta.

Med rubriken Med staden som utgångspunkt (07.08.2015) skriver Karin Svensson vidare på Odla Staden;

Förtätningen är ett omdebatterat faktum. Enligt somliga innebär den ett steg närmare en hållbar stad. Andra menar att den snarare är ett steg bakåt. Men om vi nu antar, för enkelhetens skull, att våra städer är på väg mot en tätare framtid, vad får det för konsekvenser för stadsodlingen?

I en stad, särskilt en förtätad sådan, måste odlingen därför anpassas till de rådande förutsättningarna. Tak, väggar och små skrymslen som inte används optimalt kan bli perfekta platser för odling. På Hållbar Stad finns en rad exempel på hur vi kan utveckla system som tar vara på både spillvärme och dagvatten.

street art flicka vattnarOch så till den största resursen vi har i stadsmiljön, människorna som bor och arbetar där. I en stad finns så många potentiella komposterare, konsumenter, producenter och volontärer på en mycket liten yta. Låt oss utnyttja det! En bostadsrättsförening (eller en hyresgästförening HOPPs anm.) kan exempelvis sammäga odlingen på taket och tillsammans betala för arbetskraften. Ett företag kan erbjuda sina anställda möjligheten att bli andelsägare. Tillsammans kan vi skapa en grönare och mer hållbar stad där vi både är producenter och konsumenter. (Läs hela artikeln här).

Bloggen Hållbar Stad, som omnämns ovan, gästas av många olika skribenter, så här skriver Klara Hanssons i artikeln Gröna Tak 2.0: Prunkande, funktionella takträdgårdar (16.06.2015);

kossorStäder. Kommer de att finnas kvar om trehundra år? Om tusen? Jag vet inte jag. Vissa dagar tror jag att städer är en del av vår gemensamma framtid, andra dagar inte. Min analys är att deras framtid är avhängig om vi lyckas justera städerna av idag, så att de börjar fungera som cirkulära system istället för linjära.

Som ingenjör och trädgårdsmästare har jag en bred bas ur vilken jag hämtar kunskap och erfarenhet i detta arbete, men mitt viktigaste verktyg stavas “permakultur”.

Permakulturens kärna är “Omsorg om jorden – Omsorg om människan – Rättvis fördelning av jordens resurser”. Nästa lager är ett antal förtydligande principer, ex “Arbeta med naturen istället för emot den”, “Fånga och lagra energi” och “Producera inget avfall”. Med hjälp av denna “kravspec” kan jag ta rätt beslut när jag designar ett system. Jag använder alltså permakultur som ett verktyg och ett mindset för att fila på smarta helhetslösningar, från det stora perspektivet till det lilla. (Läs hela artikeln här.)

Klart är att det inte räcker med utspridda odlingsprojekt i staden, det behövs också ett nytt övergripande sätt att se på stadsplaneringen. Utifrån permakulturens zonindelningsprincip skulle man, från stadskärna och utåt kunna tilldela varje lämplig brukbar yta sin mest resurseffektiva funktion. Varis Bokalders, lärare på vår Certifieringskurs, jobbar bl.a. i Tyskland med just detta; att göra det urbana landskapet mer attraktivt samtidigt som man producerar mat, energi (sol, vind) och recirkulerar avfall mm. i städerna.

IPCUK – International Permaculture Event i England i september 2015  möts den internationella permakulturvärlden för att dela erfarenheter om hur vi kan använda permakultur som design och planeringsverktyg för våra befintliga och framtida stadsmiljöer.

13-15 november hålls Nationell Agroforestry Kongress i Göteborg, ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Stadslandet och Business Region Göteborg/Utveckling Nordost. Frågor som kommer behandlas är bland annat hur Agroforestry ökar livsmedelssäkerheten och minskar klimatpåverkan, och hur internationell kunskap om Agroforestry bidrar till ny stadsplanering och landsbygdsutveckling.

Lästips:
Toby Hemenway har skrivit boken The Permaculture City – Regenerative Design for Urban, Suburban and Town Resilience.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s