Hälsa, Klimat, Lokalt, Närproducerat, Skogsträdgård, Social hållbarhet, Stadsodling
Leave a Comment

Välkommen förbi Fagerlidsodlingen under Hökarängens Hållbarhetsfestival 3 september!

Den 3 septemberAsylodlarna Sköndal är det Hållbarhetsfestival i Hökarängens centrum kl 11-16 med föreläsningar, mat och dryck, aktiviteter, underhållning och marknadsstånd med hållbara produkter och lokala producenter. Bland det breda utbudet, som arrangeras av Jenny G Ericson på Växterian vill vi speciellt lyfta fram Asylodlarna i Sköndal (bilden till höger) som bidrar med ett torgstånd med blommor och grönt.

Myskmalva foto Maja Lindström FagerlidsodlingenVälkommen också förbi Fagerlidsodlingen bakom Konsthall C under dagen. (Karta) Iréne Grollman och Alma Forsblad från Hökarängens vego-matlag kommer servera smakprov och visar odlingarna mellan kl 11.00-16.00 (Vid regn håller de till inne på konsthallen). Konsthall C håller öppet kl 11-17.

Början till en miniskogsträdgård

I början av sommaren började vi plantera ätbara perenner intill odlingarna. Initiativet kom från Jenny Cederholm (HOPP!) som just hade köpt plantor från Phillip Weiss som driver plantskola för perenner i sin skogsträdgård i Stjärnsund, och som också ingår i Permakultur Stjärnsund.

Bilden nedan: Christina Schaffer, som undervisar i hållbar samhällsutveckling och stadsodling på Stockholms universitet och som numera ingår i vår odlingsgrupp, i färd med att plantera ut perennen Trädgårdssyra.

Christina Schaffer Fagerlidsodlingen foto Maja Lindström

Christina, som bland annat också har bidragit till uppbyggnaden av Stockholms Universitets skogsträdgård, är en av forskarna i projektet Hållbar livsmedelsproduktion – att odla och äta från perenna system, som drivs på initiativ av MTI (Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö) vid Örebro
Lantbruksuniversitet.

Knölvial foto Maja Lindström Fagerlidsodlingen Trädgårdssyra foto Maja Lindström Fagerlidsodlingen
luftlök foto Maja Lindström Fagerlidsodlingen

Bilderna ovan: (1) Knölvial har mineralrika rotknölar med smak av kastanj som äts kokta eller stekta. Trädgårdssyran (2) äts som sallad eller spenat. Luftlök (3). Foton: Maja Lindström.

Att odla och äta från perenna system

Perennodling omfattar skogsträdgårdar och skogsjordbruk. I Örebroprojektet ligger fokus på skogsträdgårdar. På ett antal platser i Sverige har man efter en grunddesign byggt upp mindre forskningslundar som nu studeras sedan några år tillbaka. Syftet är att utveckla metoder för en svensk livsmedelsproduktion “som är bättre för klimatet, läcker mindre näring och använder mindre diesel, gödning och vatten, både i trädgårdsskala och i större skala på åkern.”

Lungrot   Havtorn foto Maja Lindström Rågsveds skogsträdgård

Bilderna ovan: Perenna ätbara grödorna Gode Henrys Målla (Lungrot) som äts som spenat och som tillsammans med brännässla är det mest näringsrika vi kan äta i vårt klimat (Källa: Fleråriga grönsaker, upptäck odla njut) och supernyttiga Havtorn som binder kväve i marken. Bilderna är tagna i Rågsveds skogsträdgård, ett stenkast från Hökarängen, – vi kan varmt rekommendera ett besök! Foton: Maja Lindström.

Vad är en skogsträdgård? Läs en bra beskrivning här.

Det finns många argument för nyttan med perenna grödor.

Ett är att fleråriga ätbara grödor har en betydligt längre skördesässong eftersom de övervintrar, en viktig faktor i vårt kallare odlingsklimat. Att de har förmånen att växa till sig från år till år gör dem också tåligare mot skadedjur och andra angrepp jämfört med späda ettåriga grödor. Något som vi behöver börja ta med i beräkningarna i och med våra allt varmare vintrar som innebär att nya sjukdomar kan komma att drabba matproduktionen och skogen.

Ett annat argument med fleråringar är att undvika plöjning, eftersom det går åt mycket fossil energi alternativt muskelkraft att vända jord, och eftersom bundet kol i marken bildar koldioxid varje gång jorden plöjs upp.

När man plöjer jorden bryts dessutom det effektiva samspelet i marken där växters rötter, svampmycel och massvis av microorganismer bidrar till växternas näringsupptag och spridning. Täckt mark, så som det ser ut på en skogsbacke, förhindrar också vätan från att dunsta och håller undan ogräs.

På samma sätt som växter i naturen ger varandra ömsesidig nytta – någon är kvävefixerare, en annan är näringsackumulatorer, en tredje är vindskydd och en fjärde är skadedjursrepellent osv ger mångfalden i en skogsträdgård, med perenna grödor kombinerade i en medveten design, en rad nyttor.

Samplantering SpanienBilden; I Skogsjordbruk samplanteras ofta perenner med ettåriga växter för ömsesidig nytta. Runt om i Europa har man kommit en bra bit på vägen med skogsjordbruk. I Grekland har bönder länge kombinerat olivproduktion med jordbruksgrödor vilket säkerställer en stadig ekonomisk avkastning varje år, oavsett väderförhållande och andra riskfaktorer.

Slående fördelar med skogsträdgårdar och skogsjordbruk är alltså att de genererar livsviktiga ekosystemtjänster, – betydligt fler än vad som sker vid odling av ettåriga grödor och monokulturer. Exempel på detta är kolbindning, bördighet, biologisk mångfald- och reglering.

På flera plan står vi på tröskeln till nya tider – som kräver nya spännande strategier, och vi vill lära mer! Välkommen att gå med i vår gemensamhetsodling om du vill lära tillsammans med oss. (Antingen genom att komma förbi och prata med oss när du ser att någon av oss är på plats eller genom att höra av dig till; maja@majalindstrom.com)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s