Avglobalisering, Hälsa, Klimat, Omställning, Peak Oil, Permakultur
Leave a Comment

Bilfri stad 18 september – och elbilens dilemman

I stan utan min bil-avspärrat områdeIdag, söndagen den 18 september hålls Stockholms City och Gamla Stan bilfritt mellan kl 09.00-18.00. Syftet är att ge stockholmare en uppfattning om hur deras stad skulle kunna se ut och upplevas med färre bilar.

Utifrån Permakulturens 3 etiska grundprinciper omsorg om jorden, omsorg om människan, rättvis och klok fördelning är det lätt att argumentera för en bilfri stad alla årets dagar.

jobs-movebybike-1024x681Plingtransport – en hoj kommer lastad (rubrikbilden) kör gods i Göteborg sedan 2012 och resonerar så här om fördelarna med transport av smågods med cykel och elcykel i stadsmiljö:

  • Yta frigörs
  • Buller minskar
  • Upprivna (cancerogena) partiklar från vägbanan minskar
  • Risk att orsaka allvarliga trafikolyckor minskar (runt 250 personer dör varje år i trafiken i Sverige. Ca 3000 personer skadas varje år svårt.)
  • Energiförbrukningen minskar till en tiondel jämfört med elbil – en eldriven skåpbil väger minst 15 gånger mer än en av våra elassisterade lastcyklar, (Ju större och tyngre fordon desto större batteri krävs, vilket innebär att en lastad elbil/elskåpbil drar betydligt mer energi och kräver mer resurser vid tillverkning och underhåll)
  • Det blir fler ansikten istället för fordon i stadsbilden

Bilden;  Movebybike heter deras motsvarighet i Stockholm (som också finns i flera andra städer).

19898687-1qdfsDrömmen om elbilen – som lösningen på privatbilismens framtid

Den avgörande skillnaden mellan en elcykel (och en mindre elbåt) kontra en elbil och ellastbil är tyngden. För att ett fordon ska vara så effektivt som möjligt behöver den energi som ska medföras ta så lite volym och väga så lite som möjligt i förhållande till fordonets vikt, lastförmåga och körsträcka.

Två viktiga faktorer här är med andra ord energitäthet och verkningsgrad.

Energitätheten för litiumbatterier är 0.36–0.875 MJ/kg jämfört med diseln där energitätheten ligger  på runt 48 MJ/kg. I en bensinmotor är verkningsgraden ca 30%. Diselmotorn har något högre verkningsgrad. Det innebär att 70% blir värme, återstående 30% blir ren energi som driver hjulen framåt. I en elmotor sägs verkningsgraden vara 90-95% eller mer. (Då räknar man på verkningsgraden från batteriet till motorn, inte från källan. Gör man det har elbilen ungefär samma verkningsgrad som en diselbil.) Om vi utgår från att verkningsgraden för en elmotor är 3 gånger högre än i en diselmotor, innebär det ändå att man, i vikt räknat, behöver ca 18 gånger mer batterier än disel, för att köra samma sträcka. Det visar hur unik diseln är i sin energitäthet och hur mycket extra vikt du behöver släpa med dig i ett elfordon. Det ger också en vink om hur långt du kommer.

Det finns alltså en anledning till att batteridrift hittills framförallt har använts till lätta saker. Elbilar eller och ellastbilar kräver jättebatterier, en fysisk tyngd som ska släpas med. Att sätta elmotorerpå lastcyklar däremot, som väger mindre, eller i mindre båtar som inte påverkas lika negativt av batterityngden, är en bättre tillämpning.

tesla-model-s11Miljöbelastning

Vidare är ett vanligt argument hos elbilsförespråkare att det inte kommer inte några avgaser ur en elbil. Det är sant. Men det säger ingenting om hur mycket fossil energi det går åt i produktionskedjan från litiumbrytning för att tillverka den mängd batterier som utgör bilens tank, ända fram till återvinning av batterierna. Om den svenska bilparken skulle bli eldriven innebär det återkommande batteribyten i miljontals svenska bilar. En så storskalig brytning av litium och slutförvar av batterier innebära en enorm miljöbelastning. Bilden: avancerad elektronik som kräver “konfliktminiraler” finns även i elbilar.

Kort livslängd

En annan stor nackdel med elmotorer är batteriets begränsade livslängd; Batteripacket i en Teslabil består av ca 3500 litiumbatterier, med en livslängd på ca 3-5:e år, beroende på hur mycket man åker. Ett elbatteri innehåller ju inte, vilket är lätt att glömma bort,  någon energi i sig, utan är en behållare som måste bytas ut med jämna mellanrum. Ju äldre batteriet blir desto mer sjunker batteriets kapacitet, vilket innebär att mindre energi får plats.

Dyrt

Ett batteri i en elbil kostar idag cirka 200.000 kr att byta, en enorm återkommande utgift (som inte lär krympa) även för de få som har råd att köpa en Tesla.

Laddning

Det är också viktigt att titta på kapaciteten på vårt elnät. Att ladda våra bilar i hemmen, med hjälp av hushållsel innebär att vår elproduktion måste byggas ut så att den klarar topparna som kommer bli och så att den kan leverera precis när elen behövs. Enligt en del elbilsförespråkare löser sig detta genom att vi laddar våra elfordon nattetid när efterfrågan på el är låg och generatorerna ändå snurrar. Men i Sverige jobbar de största industrierna i skift just pga av att den lägre elkonsumtionen nattetid ger ett lägre elpris. Elnätet måste alltså ha en höjd standbycapacitet som klarar den nya maxefterfrågan och som klarar alla eventualiteter, som t ex att ett antal personer i ett bostasområde börjar ladda dagtid.

720x350-laddkabel-till-elbilSnabbladdning. Om du laddar en elbil med en batterikapacitet på 25 kWh i 8 timmar, behöver det en effekt på ungefär 3,125 watt. Om du laddar samma bil på bara 10 minuter, behöver den en effekt på 155.000 watt. (Källa: Low-Tech Magazine/Who killed the electric grid? Fast-charging electric cars, March 10, 2009.) Det betyder att batteriladdning t ex utmed vägar medför enorma spikar i elkonsumtionen, med risk för att elnätet klappar igenom. Dessutom, när man snabbladdar förkortar man livslängden på batteriet.

hur-mycket-fossil-energi-det-gar-at-till-att-producera-el-kalla-vattenkraft-seAtt argumentera för elbilssatsningar och utbyggnad av laddningsstolpar utmed våra landsvägar har blivit en nisch för miljömedvetna män som har en stark identitet i bilen. När det kommer till elbilen Tesla citeras ibland till och med deras reklamblad som om det vore en forskningsrapport. Precis som med Shell gas och Shell Oil.

Vad som inte så ofta nämns är att, eftersom vind och solkraft inte levererar på beställning, och el måste konsumeras i samma stund som den produceras, är det utbyggda kol- och gasturbiner som skulle krävas, för att skala upp elbilen till att ersätta dagens massbilism och resvanor. Se dagens fördelning i Vattenfalls produktion ovan. – För poängen är väl att det ska fungera i alla lägen, annars kan man väl lika gärna ta tåget?

Text: Lars Nordén och Maja Lindström.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s