Den hungriga staden

Edward Burtynsky 03Urbaniseringen, att människor har kunnat tränga ihop sig på en liten yta och importerat mat och varor utifrån, har varit möjlig tack vare fossil energi.

Idag bor en överväldigande majoritet av och en växande del av världens befolkning i storstäder. Staden är ett extremt komplext system, som alltså bl a är beroende av att mat fraktas in och att avfall fraktas ut. Idag sker det till stor del med motordrivna, ofta långväga transporter med stora utsläpp av växthusgaser, vilket förutsätter tillgång till  fossil energi, som snart kommer vara en bristvara.

Världens städer täcker endast 2% av jordens yta, men konsumerar 75% av världens resurser. Omställning i storstäderna handlar därför till stor del om att förstå vårt beroende till den omgivande landsbygden och att vi återkopplar till den och investerar i den – eftersom den i allt större utsträckning kommer behöva ge oss vår mat.

Det innebär bla en gigantisk satsning på underhåll och utbyggnad av Sveriges regionala tåg- och järnväg, alltså inte att man ensidig satsning på höghastighetståg mellan Sveriges största städer, där tonvikten ligger idag. Många fler av oss kommer också behövas ute på den svenska landsbygden, i något led av den inhemska matproduktionen.

Att starta inköpskooperativ för att köpa närproducerad mat och andra dagligvaror direkt från småskaliga svenska jordbruk och producenter är ett bra exempel på vad man kan göra här och nu, även som stadsbo, för att stödja utvecklingen av denna återkoppling mellan stad och landsbygd.

Att gå med i eller starta ett CSA- jordbruk är ett annat exempel på hur man kan bidra, som passar bättre för de som bor en bit ut ur staden. CSA står för Community Supported Agriculture och innebär att konsumenterna delar de ekonomiska riskerna med producenten/erna genom att inför varje säsong köpa en andel av det som produceras på CSA-gården. CSA innebär en direktkontakt mellan producent och konsument och skapar möjlighet till lärande och anpassning för båda parter. Konsumenten kan t.ex. bjudas in som muskelkraft under högsäsong eller få vara med vid förädling.

Stadslandet– hur stad och land kan mötas på ett nytt sätt med hjälp av stadsplanering.
Andelsjordbruk – Det nya gröna,
ett projekt i Göteborg.
Mat från gården, Hej du glada 70-tal och Inspirationskväll med Petter Berndalen och Coompanion om att starta inköpskooperativ av närproducerad mat i Hökarängen.

emporia shopinggalleria malmö
Bilden; Emporia shoppinggalleria i Malmö. Det läggs enorma summor på vägunderhåll, utbyggd infrastruktur, stadsplanering, förtätning, gallerior och arenor i och runt Sveriges storstäder. Men varifrån ska maten komma som skall mätta städernas växande befolkning?

Självförsörjande städer är inte rimligt, men Stadsodlingsprojekt fyller ändå en viktig funktion; vi lär oss respekt för den arbetsinsats som krävs för att få giftfri mat på bordet och framförallt stärker det den sociala sammanhållningen i kvarteret/stadsdelen. Stadsodling öppnar också upp för nya normer kring hur vi relaterar till varandra och vår stadsdel. I bästa fall kan stadsodling vara en mötesplats där människor i olika åldrar och med olika kunskaper lär sig nya mer effektiva metoder för uthållig och småskalig odling. Dessutom; Även om storstäderna bara når upp till en liten grad av självförsörjning i form av stadsodling så skulle klimatvinsten bli påtaglig.

stadsodlingskurs hökarängen bild Maja LindströmStadsodling dras idag med en rad problem. De potentiella odlingsytorna krymper allteftersom staden förtätas. Skall stadsodling skalas upp behövs investeringar och strukturer som saknas idag. Att samodla i staden som fritidssyssla, så som man gör idag, innebär att man inte kan hålla på mitt och ditt. Vandalisering, knyckta grönsaker och missförstånd är vardagsmat.

Vi utgår därför (och av en rad andra anledningar) från att det inom de närmsta åren kommer bli allt vanligare med utflytt ur städerna, allteftersom matproduktions- och matförädlingsrelaterade jobb i allt större utsträckning kommer finnas där. Att börja stadsodla är för många ett uttryck för att man börja lära här och nu, medan man planerar en utflytt.

Lästips:

hållbarhetens villkorStadens beroende av sin omgivning är minst sagt enorm. Inte bara av odlingsmarker, oljefält och gruvor runt om i världen, men också av en logistisk, ekonomisk och administrativ infrastruktur som är närmast omöjlig att beskriva på grund av sin oöverskådlighet – sin komplexitet. Det är detta som gör att staden – och det moderna samhälle som den representerar – har så svårt att ens komma i närheten av något som på allvar kan kallas för ekologiskt hållbarhet. Kostnaden för det maskineri som håller samhällets centrum försörjt överskuggar hittills varje ansträngning att försöka leva inom planetens gränser. Utdrag ur texten Den hungriga staden, en essä av David Jonstad, publicerad i antologin Hållbarhetens villkor (Arena).

carolyn steel hungry cityCarolyn Steel driver både bloggen Hungry City och har skrivit en bok med samma namn; Världens städer täcker bara 2% av jordens yta, men de förbrukar 75% av världens resurser. Den globala livsmedelsproduktionen har ökat med 145% under de senaste 4 åren på 20-hundratalet men uppskattningsvis 800 miljoner människor går fortfarande hungriga. År 2005 skickade brittiska stormarknader en halv miljon ton ätbar mat till deponi – hela livsmedelssektorn sammanställt skickade 17 miljoner ton. En fjärdedel av den brittiska befolkningen är överviktiga en av tre måltider är helfabrikat. VARFÖR? Förhållandet mellan mat och städer är grundläggande för våra liv. Mat formar städer, och genom dem, formar det oss – tillsammans med landsbygden som föder oss. De gigantiska insatser som krävs för att utfodra städerna har utan tvekan en högre social och fysisk påverkan oss ochvår planet än något annat vi gör. Men väldigt få av oss är medvetna om processen, hur maten når våra tallrikar

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s