Varför Omställning?

Den här texten är lånad från Omställning Sverige.

pejac-6FÖR ATT KUNNA PEKA UT EN NY RIKTNING behöver vi först förstå varför vi inte kan fortsätta i den nuvarande färdriktningen. Nya fakta läggs till hela tiden som kan komma att förändra synen på detaljer i den här omvärldsanalysen. Men det är inte detaljerna som är det viktiga utan den övergripande bilden.

Omställningsrörelsen menar att vi befinner oss mitt i tre kriser – en ekologisk kris, en energikris och en ekonomisk kris, som förstärker varandra. Sammantaget framstår den nuvarande utvecklingen som djupt ohållbar: ekologiskt och mänskligt – och därmed också ekonomiskt, socialt och politiskt. Det finns därför många skäl till att ställa om, inte bara ett eller två.

Vitruta

På vilket sätt är det annorlunda nu?

Det är nu tydligt hur vi slår i tak och gränser på alla möjliga håll, både för hur mycket resurser som finns och hur mycket ekosystemen kan tåla av utsläpp. Vi människor är sinnrika och kreativa varelser och vi brukar tänka om oss själva att vi genom historien alltid hittat utvägar ur svåra situationer vi hamnat i. Det är sant – men dessa lösningar har hittills inte inneburit att vi minskat vårt ekologiska fotavtryck. Tvärtom har de teknologiska revolutionerna från elden via metallhantering och de fossila bränslena till it-revolutionen gått hand i hand med ett allt större fotavtryck för vår art. Till och med i de fall då vi uppfunnit mer resursbesparande sätt att göra saker på, har effektivitetsvinsten genomgående utnyttjats för att öka vår konsumtion istället för att minska vårt fotavtryck. Inte heller har vi lyckats skapa mer rättvisa och minskade klyftor mellan människor. För att hitta lösningar som är verkliga lösningar behöver vi bättre förstå orsakerna. Vi behöver se och förstå att allt hänger samman. Vi har inte råd att återigen göra det gamla misstaget att försöka lösa ett problem i taget och skapa många nya samtidigt.

Vitruta

1. En ekologisk kris

Halten av koldioxid i atmosfären är högre än den varit på över 650 000 år. Den främsta orsaken är de senaste seklets användning av fossila bränslen, framförallt olja. För varje år blir prognoserna om klimatförändringarnas effekter mer dramatiska och flyttas närmare i tiden jämfört med vad experterna tidigare trott. Ju mer koldioxid vi släpper ut desto svårare blir det att undvika återkopplingsmekanismer som kan göra klimatförändringarna självförstärkande, så att ekosystemen slår om från att ta upp kol till att själva släppa ut kol. Norra halvklotets tinande tundror släpper ifrån sig metan som ytterligare förstärker uppvärmningen. När världens isar smälter absorberar Jorden mer värme eftersom hav är mörkare än is. Ekosystemen reagerar inte linjärt på förändringar, de kan utan förvarning kollapsa och övergå i nya tillstånd om pressen på dem blir för stor eller långvarig så att resiliensen har minskat.

isberg2Vårt gamla sätt, att lita till marknadskrafter, ny teknik och internationella förhandlingar, räcker inte till. Sedan klimatförhandlingarna påbörjades 1990 har utsläppen globalt inte bara ökat – även ökningstakten har ökat! Vi håller nu på att missa 2-gradersmålet och är på väg mot en 6 grader varmare värld. Det innebär ett hot mot civilisationen, ja mot livet som vi känner det.

Klimatkrisen får mycket uppmärksamhet, men det finns fler aspekter av den ekologiska krisen. Ekosystemens förmåga att bidra till vår välfärd minskar. Fiskbestånd kollapsar, grundvattennivåer sinar, jordar utarmas, arter försvinner för alltid. Människans avtryck på den globala miljön är idag så omisskännlig att den nuvarande geologiska eran har kallats för Antropocen. FN:s undersökning av tillståndet i ekosystemen, Millennium Ecosystem Assessment som slutfördes 2005, visade att ekosystemens förmåga att producera 15 av 24 undersökta ekosystemtjänster håller på att minska globalt. Ett forskarlag identifierade år 2009 nio planetära gränser som om de överskrids innebär oacceptabla miljöförändringar för mänskligheten. Tre av dem har redan överskridits: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kväveutsläpp. De planetära processerna samspelar dessutom med varandra, exempelvis förstärker kväveutsläppen klimatförändringarna, som innebär att arter utrotas.
Vitruta

2. En ekonomisk kris

Den ekonomiska kris vi nu är inne i är historiskt unik så till vida att den är global. Majoriteten av världens befolkning känner redan av den i en eller annan form. Allt mer raffinerade finansiella instrument har utvecklats under de senaste decennierna. Immateriella faktorer så som förväntan, förtroende, symboliska värden med mera har kommit att spela en allt större roll i ekonomin. Ett stort inslag av lånade pengar har blåst upp bubblor som spruckit en efter en: fastigheter, börser och råvaror.

kåkbostäder i sthlm 2Bilden; kåkbostäder, Stockholm 2014.

Så långt är nog de flesta bedömare överens, men det saknas en samsyn om hur den nuvarande ekonomiska krisen samspelar med kriserna i energi- och ekosystem. Många bedömare ser det som en vanlig konjunkturnedgång. Det är också i den andan som stater nu lanserar sina stimulanspaket.
Vitruta

3. En energikris

Andra menar att den ekonomiska krisen är strukturell och att verklig fysisk resursknapphet är en viktig komponent i det produktionstak vi just slagit i. Det gäller främst olja och gas, men även viktiga mineraler som hämtas ur allt mer otillgängliga fyndigheter i jordskorpan.

Vårt ekonomiska system bygger på en förväntan om ständig tillväxt. Tillväxten i ekonomin har varit möjlig så länge vi kunnat hämta mer och mer resurser från naturen, inte minst från jordskorpan. På det viset har vårt ekonomiska system varit motorn i miljöförstöringen. Med dagens tillväxttakt skulle världsekonomin växa sig dubbelt så stor på mindre än 20 år, fyra gånger större år 2050 och så vidare. Detta är helt orealistiskt eftersom vi redan nu överskrider gränserna för vad ekosystemen tål. Det talas mycket om grön tillväxt – att ekonomin skulle kunna växa även utan ökande resursuttag, med hjälp av exempelvis ny teknik och mer tjänstebaserad ekonomi. Det finns dock inga exempel på att detta har varit möjligt. Evig tillväxt i en ändlig värld är inte möjlig.

Bilbränder Göteborg 1015Tidigare har snabbt stigande energipriser framkallat lågkonjunkturer. Vi befinner oss i en historiskt sett ny situation av verklig fysisk resursknapphet, och vi kan vänta oss att åter slå i produktionstaket så snart ”hjulen börjar rulla” igen. Energipriset och konjunkturen kan komma att åka upp och ner som en jojo. Recessioner kan återkomma med allt kortare mellanrum och bli allt djupare. Istället för ett stadigt stigande energipris i takt med att oljan sinar är det troligt att ekonomin börjar bete sig kaotiskt. Då blir det svårt att bedriva proaktiv politik för att omstrukturera ekonomin. De nödvändiga investeringarna förefaller olönsamma under perioder då energipriset är lågt. Om det är i början av en sådan här trend vi befinner oss, kan stimulanspaket som syftar till att öka efterfrågan och på så sätt stimulera fram fortsatt resursintensiv tillväxt ytterligare komma att förvärra problemen. Risken finns för urholkade statsfinanser och fördjupad social och politisk oro. Frågan är vilka steg vi skulle kunna ta för att skapa en ”nerväxt” under ordnade former, innan socialt kaos uppstår. Bilden; Göteborg 2015.
Vitruta

flyktingbåt 3Till bilden hör också den orättvisa fördelningen i världen. Miljoner människor i låginkomstländer får inte sina mest grundläggande behov tillgodosedda. Var femte människa har inte tillgång till elektricitet. En miljard människor har inte energi nog att upprätthålla sin metabolism – de svälter. Jordens fattiga har inte bidragit nämnvärt till klimatförändringarna, men det är de som först får ta smällen i form av exempelvis översvämningar och torka. Samtidigt som mänskligheten, totalt sett, drastiskt behöver minska sin belastning på atmosfär och ekosystem har alltså miljarder människor behov av att öka sin konsumtion för att uppnå dräglig standard. Den ekonomiska krisen har en rättviseaspekt – om världens resurser är begränsade måste vi börja fundera på allvar kring hur vi delar på dem. Bilden; Båtflyktingar på Medelhavet.

Har vårt fokus på tillväxt och materiell välfärd, som försatt oss i de kriser som här har beskrivits, gjort oss lyckligare? Nja. Det finns studier som visar att den upplevda lyckan och välbefinnandet ökade i västvärlden i takt med de ekonomiska framstegen under nittonhundratalet, ungefär fram till 1960. Därefter fortsatte tillväxten uppåt och lyckan förblev konstant. Över en viss nivå ger inte mer pengar mer lycka. Det är till och med så att människor som värderar rikedom högt, är mindre lyckliga och rapporterar lägre hälsa, än andra. Man kan tala om en oekonomisk tillväxt! De senaste årens larmrapporter om psykosocial ohälsa, inte minst bland barn och ungdomar, kan tyda på att lyckan nu till och med är avtagande, liksom medellivslängden. Våra barn och ungdomar far illa samtidigt som vi för vart år överträffar oss själva i materiell konsumtion som ödelägger planeten. Nog borde det finnas bättre lösningar?
Vitruta
Slutet på en epok

 

Ca 80 procent av all energi som används av människor globalt är fossil. Den fossila energin är resultatet av växternas kolbindning under miljontals år, som under lång tid koncentrerats genom geologiska processer i jordskorpan. Framförallt olja är en energikälla som är oerhört koncentrerad och kraftfull – kanske är den som energiform unik för vår planet. Kanske kommer vi aldrig mer att ha tillgång till så mycket energi som vi haft under de senaste 60 åren.

Vi ser nu slutet på oljeperioden. De flesta bedömare är överens om att oljetoppen, peak oil, är ungefär nu. Det betyder inte att oljan snart är slut, utan att det inte går att öka uttaget av olja längre. Hälften av den olja som är tillgänglig har förbränts. Det som finns kvar är av sämre kvalitet och svårare att ta upp. Det är ingen slump att man nu satsar på oerhört smutsiga och riskabla energiprojekt som djuphavsborrning, skiffergas eller tjärsand.

The network of roads reminded me of a claw or tentacles. It illustrated to me the way in which the tentacles of the tar sands reach out and wreak havoc and destruction. Proposed pipelines to American Midwest, Mackenzie Valley, and through the Great Bear Rainforest will bring new threats to these regions while the pipelines fuel new markets and ensure the proposed five fold expansion of the Tar Sands.

Bilden: utvinning av tjärsand.

De flödande energikällorna; vind, sol, vatten och biobränsle, är de vi måste satsa på i framtiden, både ur resurs- och utsläppsperspektiv. Men de är just flödande och har inte haft årmiljoner på sig att koncentreras. Det innebär att de har ett mycket lägre energinetto än de fossila – de är inte lika ”energitäta”. Det är inte möjligt att byta ut de fossila bränslena mot förnyelsebara och tro att det ska vara möjligt att fortsätta som förut. Moder jord behövde ca 400 års produktion av biomassa (solenergi) för att skapa den mängd olja vi idag förbrukar på jorden under ett år. Denna biomassa omvandlades sedan till kolväten, gavs en någorlunda ren form och samlades slutligen ihop rent geografiskt så att den är möjlig att utvinna. Processer som kräver energi och tar miljontals år. Om vi jämför med biobränslen, så får vi inte dem serverade på detta sätt. Vi måste själva sätta in arbete (energi). Energinettot sjunker. Ett viktigt arbetsmoment är själva ihopsamlandet. Bioenergi är till skillnad från oljan alltid utspridd. Eftersom biobränslen jämfört med fossila bränslen har en låg energitäthet, krävs också enorma arealer om man vill använda dem som substitut. För att ge en idé om vilka ytor som krävs kan konstateras att för att täcka det svenska jordbrukets eget behov av drivmedel med RME (rapsmetylester) eller etanol krävs ca 350 000 hektar eller 13 procent av åkerarealen.

Brunkolsverksamhet i TysklandDet borde finnas anledning att glädja sig åt höjda energipriser i oljetoppens spår eftersom det förmodligen leder till effektivisering och därmed visar vägen ut ur klimatkrisen. Men tyvärr är det inte så enkelt. För det första finns det fortfarande gott om kol. Och kol är ännu farligare för klimatet än olja. För det andra är det låginkomstländer som drabbas först av energiprishöjningarna – långt innan vi i de rika länderna känner av dem. Höjda energipriser betyder exempelvis höjda matpriser, som slår hårt mot fattiga människor vars budget till stor del går till mat. Bilden; brunkolsverk, Tyskland.

FILE - In this June 5, 2010, file photo Plaquemines Parish coastal zone director P.J. Hahn lifts his boot out of thick beached oil at Queen Bess Island in Barataria Bay, just off the Gulf of Mexico in Plaquemines Parish, La. The spill exacerbates the worry that a nation founded on trust now faces a crisis of faith in its public and private institutions, government and big business particularly. (AP Photo/Gerald Herbert, File)Om vi skulle hitta en ny kraftfull energikälla, skulle problemen vara lösta då? Nej, det mesta talar för att vi skulle fortsätta att omvandla naturens resurser till fast, flytande och gasformigt avfall. Vi skulle fortsätta att tränga undan naturliga ekosystem, utradera arter, fiska ut haven och sprida miljögifter. Mycket av detta hade vi inte kunnat göra utan de starka muskler som oljan givit oss. Energikrisen bär på en uppmaning till nytänkande på mer grundläggande nivå. Bilden; Barataria Bay, Gulf of Mexico, 2010.
Vitruta

En krisande världsbild

detroit-after-60-years-of-progressives1_24002ccd70b487147e1ef774ae48b70dDen bild som presenteras här innebär att framtiden, som vi kanske tänkte oss den, är inställd. Det system vi nu lever i, som egentligen bara fokuserar på att växa, överlever inte länge till. Det kan vara mycket skrämmande att inse detta och börja planera för något annat. Därför måste vi dels tänka om i vårt sätt att se på världen, dels ta hand om varandra i omställningen och skapa trygga former för att tillsammans utforska vad den kan innebära. De kriser som vi har hamnat i är fullt logiska följder av ett sätt att se på världen. För att kunna göra en hållbar yttre omställning av samhället behöver vi därför parallellt göra en inre omställning av våra normer och värderingar, av världsbilden.

Omställningen har en existentiell dimension och väcker frågor om vad det innebär att vara människa. Den världsbild som format den industriella tillväxtsamhället har i grunden föreställningen om separation, mellan oss människor och mellan människan och resten av livet. Om vi lever i en värld av begränsade resurser leder denna idé till en föreställning om konkurrens. Mer för dig betyder mindre för mig. by Giulia PexDetta skapar mycket otrygghet. Men under det senaste seklet har vetenskapen börjat se världen på ett annat sätt, som en levande sammanhängande helhet, där allting berör allting annat. Hur skulle det bli om vi byggde våra system efter denna världsbild? För att kunna göra den här kursändringen behöver vi visioner för vart det är vi vill komma. Vi behöver göra oss bilder av en framtid där vi har betydligt mindre ekologiskt fotavtryck än idag och samtidigt se möjligheterna till ökad livskvalitet. Bild: Giulia Pex.
Vitruta

Omställning – till Vad?

time is up

Vi kommer antagligen att uppleva mer förändring under de närmaste tjugo åren än människor någonsin tidigare gjort under motsvarande tidsperiod. Det är inte möjligt att välja förändring eller inte, utan det är upp till oss att forma den. Business as usual är inte längre ett alternativ.

Många har försökt förstå vad framtiden kan bära med sig, och resultaten fördelar sig på en skala mellan extrem teknikoptimism till kollaps. Den vanligaste uppfattningen är kanske den om att energieffektivisering och ny teknik kommer att klara av kriserna inom ramen för dagens system.

Omställningsrörelsen gör istället analysen att det är tillgången på fossil energi som gjort det möjligt att skapa systemet – det kan inte upprätthållas utan denna energikälla. Det handlar därför om att bygga helt nya förutsättningar för mänsklig närvaro på planeten.

Medvetenhet om de kriser som beskrivs här kan lätt bli förlamande, om man inte ser några utvägar eller en möjlighet att själv vara med och påverka. Vi behöver nya visioner. Både som individer och för samhällsutvecklingen i stort. Hur vi ser på framtiden påverkar hur den blir. Hur ser ditt samhälle ut utan att använda fossila bränslen? I ljuset av de förändringar som väntar finns det enormt mycket arbete som behöver göras.

Medvetenheten om vår belägenhet blir lättare att bära när vi gör något praktiskt för att hantera den tillsammans. Så mycket behöver förändras att alla kan hitta sin roll; potatisland ska grävas, alternativa ekonomiska system skapas, pressmeddelanden ska skrivas, gamla metoder för förvaring och lagring behöver utforskas…

Det är när vi sätter i gång med allt detta som vi upptäcker hur mycket som går att göra och hur meningsfullt och kul det är att arbeta mot ett gemensamt mål!
Vitruta

Starka lokalsamhällen

Beroendet av billig fossil energi har lett till att vi kunnat skapa komplexa system för att försörja oss med resurser utifrån. Behovet av samverkan och sociala nätverk på lokal nivå har minskat i samma takt. Detta gör oss väldigt sårbara i en situation där förutsättningarna snabbt förändras. Man kan tänka sig en kaka, där ingredienserna till själva kakan tidigare producerades lokalt medan glasyren importerades utifrån. Idag importerar vi hela kakan och producerar bara glasyren. Och hur länge överlever man på glasyr?

TogetherOmställningen handlar om att stärka resiliensen hos våra lokalsamhällen, att bygga upp förmågan att fungera trots stora förändringar i omvärlden. En viktig aspekt av detta är graden av självförsörjning, att vi lokalt har förmågan att täcka stora delar av våra basala behov. När vi nu behöver klara oss med mindre resurser kommer lokala tillgångar att bli mer efterfrågade och mer effektivt brukade. Om platsen heter Äppelbo, så kanske basen i tillgångarna utgörs av jord, skog och sjö, medan Tenstas uppenbart viktigaste tillgång är alla människor som bor så nära att de kan samspela effektivt. Ju effektivare människor och natur samspelar, desto mer välfärd kan produceras utan att man behöver skuldsätta sig för inköp av energi och utrustning utifrån. När försörjningen har en stark lokal bas kan besluten också tas lokalt där kunskapen finns om de unika lokala förutsättningarna och om invånarnas behov. Att vi i framtiden får mindre resurser att tillgå kan alltså leda till en vitalisering av lokalsamhället. Börjar vi nu så ökar våra chanser att välja framtid.

En central aspekt för stark resiliens är mångfald. Precis som en mångfald av arter innebär större anpassningsförmåga hos ekosystemen, betyder mångfald i markanvändning, näringsliv och kultur större möjligheter för samhället att reagera på förändringar. En annan förutsättning för resiliens är möjligheten till återkoppling (feedback) så att vi kan upptäcka och reagera på förändringar. I dagens komplexa system är detta svårt; när vi använder brasiliansk soja eller indonesisk palmolja för att mata våra kor ser vi inte hur regnskogarna faller – de är för långt bort. Därmed kan vi inte reagera på hur våra handlingar innebär att arter utrotas och klimatet förändras både lokalt och globalt när skogarna försvinner. Det blir omöjligt att anpassa sig till konsekvenserna. Med en lokal produktion har vi andra möjligheter att förvalta ekosystemen hållbart och reagera på förändring.

1441255_646042955418273_877763022_n-615x410Omställningen är inte främst en teknisk fråga, det handlar framförallt om samarbete och att bygga relationer. Kraften i att skapa något tillsammans är enormt stor, och det är när vi går samman för att möta kriserna som vi har en chans att lyckas. Relationer med vänner, familj och grannar är också en central del av människors välbefinnande. Naturligtvis ska vi använda all teknik som står till vårt förfogande för att minska resursanvändningen. Att ställa om handlar inte om att gå tillbaka i tiden. Det är varken möjligt eller önskvärt. Samtidigt fanns det tidigare en kompetens i hur man klarade vardagslivet utan fossil energi, hur man producerade, konserverade och förvarade mat, hur man lagade saker som gått sönder, hur man använde lokala material att bygga med och så vidare. Detta är kunskaper som vi kommer att behöva även i framtiden – att ta vara på och sprida dem är en dimension av omställningen.
Vitruta

En förändrad syn på världen.

Banzai7-Yellen-PlunderWomanOm vi är beroende av yttre attribut för vårt människovärde, om ständig konsumtion av prylar och upplevelser är det som gör livet värt att leva, då är den situation vi nu hamnat i en svår utmaning. De goda nyheterna är att konsumtionen inte är vad som gör oss lyckliga. Istället framstår goda relationer, samhörighet, och meningsfullhet som centrala delar av ett rikt liv. Mycket av det som verkligen gör livet värt att leva, kostar inte nämnvärt med naturresurser. Omställningen gynnar dessa värden och det är inte omöjligt att dagens kriser innebär en historisk chans att skapa ett samhälle med ökat välbefinnande och sammanhang. Bild: William Banzai.

En central del av en annan världsbild är en ny syn på de andra levande varelserna vi delar planeten med, de som vi i dagligt tal kallar naturen. En insikt i att livet på Jorden utgör en levande helhet där vi är en del. Världen är full av komplexa samband och ömsesidiga beroenden. Föreställningen om att det är möjligt att kontrollera den är omodern – samarbete och anpassning är mer produktiva förhållningssätt. Den nu nödvändiga omställningen innebär en möjlighet för oss att växa som människor och att förstå att vi är en del av naturen. Bild; Kevin Lucbert.
Vitruta

Allt på en gång.

Som individer har vi både ansvar och möjlighet att göra viktiga förändringar. Men alla som har gjort allvarliga försök till mer genomgripande livsstilsförändringar har lagt märke till att systemet kan försvåra eller förenkla. Som individ kan jag inte välja att resa kollektivt där det inte finns någon kollektivtrafik. Men hindren är inte alltid faktiska och fysiska. De finns också inbäddade i vår kultur. Kulturen återspeglas i media och reklam men också i våra vardagliga samtal, vårt sätt att tänka om livet och i våra värderingar. Troligtvis föregås inte det ena av det andra utan allt hänger ihop. Det brådskar med kraftfulla politiska beslut om nya styrmedel så att samhället äntligen börjar sända ut rätt signaler för omställningen. Men för att politiker ska våga ta dessa beslut behövs det en förändring på värderingsnivån hos många människor. Omvärdering börjar hos individen.

thumbs_tck-angela-markel

– Ska vi vänta på att beslutsfattare löser situationen åt oss kommer det att ta för lång tid.

Det lokala omställningsarbetet behöver beröra alla de här nivåerna, men centralt är att vi tillsammans börjar göra något konkret för att minska sårbarheten där vi bor. Det kan handla om odlingsprojekt, nya system för sparande och ekonomiska transaktioner, lokal produktion av förnybar energi, system för samägande eller bytesringar. Lösningarna är många. Och medan vi arbetar på dem bygger vi relationer och nätverk för framtiden, påverkar de större systemen och människors värderingar. Ska vi vänta på att beslutsfattare löser situationen åt oss kommer det att ta för lång tid. Som individer blir vår påverkan för liten. Tillsammans kan vi lyckas. Vägen vi sedan ska gå är oprövad och många gånger krokig.

Bildval: HOPP!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s